Kärlek är svårt att definiera. Det kan betyda olika i olika sammanhang och för olika personer. En enkel definition är att det är en varm känsla och en ömhet man känner för en annan person. Romantisk kärlek och annan typ av kärlek i våra liv har många likheter; man vill umgås med personen, vill att hen ska må bra och litar på personen är några exempel på likheter. Men vad skiljer då egentligen en romantisk kärlek från andra typer av kärlek som vi kan ha i våra liv? För de flesta är det just den ömsesidiga attraktionen som utgör skillnaden.
Vad innehåller romantisk kärlek?
Upplevelsen kan variera så mycket. När vi känner kärlek för någon så består upplevelsen av flera olika delar. Det kan ses som fyra grundläggande delar av vår upplevelse:
Känslor – exempelvis glad, nyfiken, nervös, rädd, intresserad
Reaktioner i kroppen – exempelvis pirr i magen, spända muskler, hög puls, snabb andning.
Tankar – exempelvis “vad fin hen är”, “jag vill vara mer med hen”, “undrar vad hen tycker om det här?”.
Beteenden – exempelvis att hjälpa hen med något, försöka vara nära hen, fråga hur hen mår
Kärlek i kroppen – “pirret i magen”
När vi känner förälskelse och kärlek kan vi oftast lägga märke till en uppvarvning i kroppen. När du tycker om en person och du träffar hen så kanske du känner att hjärtat slår snabbare och hårdare, att du får lite svårt att andas, att du bli spänd eller avslappnad i musklerna, att du får ont i magen eller kanske känner det där berömda “pirret” som vissa beskriver som fjärilar i magen – det vill säga att det känns som att något rör sig i magen! Olika personer upplever mer eller mindre av detta, och på olika sätt!
Kärlek och känslor
Kärlek definieras ofta som en känsla, men när man är kär känner man oftast många känslor – glädje, nyfikenhet, intresse men också kanske rädsla, förvirring och svartsjuka. Känslor skapar mening i de situationer vi är i, och berättar för oss och andra vad vi behöver. Är du ledsen så är det en signal till dig själv och andra om att du behöver tröst, till exempel. Om du är glad så är signalen istället att närma dig något!
Kärlek och tankar
Det som pågår inne i vårt huvud kallas oftast för tankar. Vissa tänker mer i ord, andra mer i bilder. Oavsett så kommer vissa av tankarna automatiskt, de bara “ploppar upp” medans andra tankar väljer vi att tänka. Tankarna leder ofta till en trevlig känsla i kroppen, olika känslor och att vi börjar aktivt tänka på personen: Alla delar hänger ihop! Kärlekstankar kan exempelvis vara “vad fin hen är”, “jag längtar tills vi ses” eller “jag vill göra något snällt för hen”. Det ka nockså vara att man får upp bilder av personen i sitt huvud.
Kärlek och beteenden
När vi är kära så gör vi oftast saker kopplat till detta. Våra beteenden påverkar ju dessutom hur vi känner, tänker och hur kroppen reagerar i längden. Att bete sig “kärt” kan se olika ut för olika personer. Kärleksbeteenden kan exempelvis vara att sätat sig närmare någon, att hjälpa hen på något sätt, att aktivt tänka på personen eller kanske städa hens garage!
Är jag kär?
Det kan vara svårt att veta om man är kär eller inte. Man kan använda uppdelningen i fysiska reaktioner, tankar, känslor och beteenden för att se om man känner igen något som indikerar kärlek. Om du träffat någon på en eller flera dejter, känner du igen att du tänker mer på personen? Kanske du gärna vill vara nära hen? Eller känner du någon fysisk reaktion när du ser eller påminns om hen? Det här är ledtrådar till att veta om du är kär. Fundera också hur det känts förut när du tyckt om någon – hittar du några likheter?
Är jag “fel” om jag inte är eller blir kär?
Det är aldrig “fel” att inte ha varit kär, att man blir kär sällan eller att man har svårt att veta om man är kär eller inte. Det är inte heller “fel” att inte känna sig kär, eller inte känna kärlek på det sättet som andra verkar beskriva det. Det är inte konstigt att börja fundera eller känna sig orolig om man upplever kärlek på ett sätt som skiljer sig från hur andra verkar uppleva det. Att inte känna sig kär så som andra verkar göra betyder inte att man är känslokall eller taskig. Man kan inte, och bör inte, försöka tvinga fram kärlek, varken hos sig själv eller hos andra. Men kanske det inte är så att du inte kan vara kär, utan du kanske upplever romantisk kärlek på ett annat sätt än andra. Fundera över vad kärlek är för dig – det är det som är vitkigt!
Läs mer!
Om du är intresserad av att läsa mer om detta så rekommenderar jag min och Lisa Nordenstams bok Knäck kärlekskoden – en dejtinghandbok för dig på autismspektrumet, som kommer ut i februari!
Många har som mål att vara mer närvarande i nuet och njuta av det som händer i stunden. Vi spenderar ofta mycket tid på att tänka på alla möjliga andra saker än det vi har framför oss just nu.
Att kroppen är på ett ställe och huvudet är på ett annat är nog något många känner igen sig i.
Mindfulness eller medveten närvaro är termer som ofta används när man pratar om att vara mer närvarande, men man skulle lika gärna kunna prata om fokusträning eller fokusskifte med syfte att öva upp att rikta uppmärksamheten mot nuet.
Fri från stress, ångest och kval med mindfullness?
Ibland framhålls det här som en mirakelkur som ska bota allt från stress till trauma.
Sanningen är nog snarare att om du kan medvetet närvara i nuet oavsett om det känns dåligt eller bra, så är chansen större att du kan göra något effektivt med situationen. Du måste ju veta vad som händer i och runt dig för att kunna göra något med det.
Till exempel,även om man kanske inte botar stressen så måste man veta att man känner sig stressad för att kunna göra något för lugna sig, eller för att veta att man behöver ta extra hand om sig och kanske planera om på lång sikt.
Vad är nuet?
Nuet är så kort och flyktigt att vi inte kan fånga det, vi kan bara uppleva det. Nuet nu är ett annat nu än när du började läsa den här meningen. Framför nuet sträcker sig massor av hypotetisk framtid, och bakom sträcker sig massor av dåtid som vi egentligen bara minns i vårat huvud.
Människan har en fantastisk förmåga att förflytta sig i huvudet till en gissad framtid, eller ett minne av dåtiden. Oftast är det när vi fastnar i tanken i framtiden eller dåtiden utan att vi valt det som vi mår sämre. Oro för framtida händelser och ältande av sånt som hänt är bra exempel på det här!
Så även om medveten närvaro inte är en mirakelkur så kan en trevlig bieffekt av att vara mer i nuet vara att vi mår bättre och får mindre ångest, eftersom att nuet ganska ofta är trevligare än alla de där oroskatastoferna vi spenderar tid med i våra huvuden.
Ibland är såklart nuet tufft, och såklart man inte alltid måste vara i nuet – men det är trevligt att kunna välja.
Medveten närvaro
Vår uppmärksamhet skiftar hela tiden både automatiskt och genom att vi aktivt riktar den mot något. Om du är i fara behöver du oftast inte aktivt rikta uppmärksamheten mot det som verkar hotfullt, utan det sker automatiskt. På samma sätt hamnar uppmärksamheten ibland på det som händer här och, och ibland sticker den iväg på något annat. Vi är alla närvarande i nuet ibland, men medveten närvaro handlar om att aktivt rikta uppmärksamheten mot nuet.
Att inte missa det fina i vardagen
Det vi kan uppmärksamma i nuet är exempelvis det vi tar in via våra sinnen, eller det vi lägger märke till inom oss. Alltså både sånt som vi ser, hör, känner på huden osv men också våra tankar, känslor, hur det känns i kroppen och vilka beteenden vi gör.
Att öva upp den här förmågan hjälper dig inte bara att fånga dig själv i de stunder det stormar och ångesten och oron är hög, utan den hjälper dig också att inte missa de sköna stunderna som en vardag ändå bjuder på så som att vara närvarande vid en varm härlig dusch, att leka med sitt barn eller att klappa sitt husdjur. Sånt som annars kanske försvinner i bruset.
Att göra medveten närvaro
Så vad gör man när man är medvetet närvarande? Det kan låta som ett tillstånd som man bara ska kunna vara i, men egentligen är det ju ett beteende som vi kan styra – att rikta vår uppmärksamhet!
Tänk dig att du jobbar med att
Observera: Ta ett steg tillbaka och notera, eller titta på, vad du ser, hör, känner, smakar, känner för dofter etc. På samma sätt kan du rikta uppmärksamheten inåt och notera vilka tankar, kroppsliga förnimmelser och känslor du upplever.
Beskriva: Sätt ord på det du observerar! Jag ser en vit vägg, en grå stol. Jag hör en klocka som tickar. Jag känner pulsen gå upp. Jag känner mig glad. Jag har en tanke om att jag vill gå hem.
Delta: Har du gjort något någon gång och bara varit där och då? När vi tränar och upplever total koncentration på detta, eller blir djupt försjunkna i något, så är det exempel på att delta helt och fullt i den aktivitet du gör. Det här är det vi eftersträvar!
Måste man sätta sig och meditera?
Nej! Allt vi vill bli bättre på måste vi generellt öva på, men du behöver inte sätta av tid för att meditera varje dag för att öva medveten närvaro. Välj istället något du ändå gör varje dag – så som att borsta tänderna, tvätta händerna, kamma håret eller laga mat och försök göra detta närvarande – genom att observera, beskriva och delta i det du gör! I början kanske man måste rikta tillbaka fokus på nuet varje sekund.
Livet handlar inte om att aldrig tappa fokus, det vi behöver bli duktiga på är att lägga märke till om vi blivit distraherade (av oro, ältande, eller något helt annat) och föra tillbaka fokus till det vi gör i nuet. Tänk vad skönt att bara få duscha en riktigt lång härlig väldoftande dusch – och bara vara där och då.
Många har nog hört talas om kbt, eller kognitiv beteendeterapi, förut. En del har egen erfarenhet av att gå i kbt, eller känner någon som gått i kbt. Det finns många typer av behandling inom kbt, även om vissa delar är gemensamt oavsett manual, upplägg eller teori.
I kbt arbetar man framför allt med fokus på nuet och framtiden. Det är baserat på inlärningsteori, det vill säga att det vi gör har vi på något sätt lärt oss. Det här är ju toppen – om vi lärt oss något betyder ju det att det också går att lära om!
Insikt om sin historia är ofta viktigt, men vi arbetar aktivt med de tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och beteenden vi upplever här och nu. Det är ju faktiskt så att det som gör att problemen hålls kvar eller ökar kan vara något helt annat än det som satte igång problemen till att börja med.
Vem kan gå i kbt?
Kbt kan vara hjälpsamt oavsett om du lider av väldigt dåligt mående, eller om du mer önskar lära känna dig själv bättre, och allt däremellan! Eftersom vi utgår ifrån en teori som går att tillämpa på de mesta, så kan vi alltid anpassa utifrån dina behov.
Vad jobbar man med då?
I KBT jobbar vi utifrån idén om att våra automatiska tankar, våra känslor och våra kroppsliga reaktioner alla påverkar varandra, och sin tur även påverkar vad vi gör. Vad vi gör påverkar också hur vi känner, tänker och hur kroppen reagerar.
Till exempel, om jag ser en spindel kommer kanske den automatiska tanken “hjälp en spindel, den kommer klättra på mig!”, jag blir rädd, och min puls går upp. Man skulle kunna säga att varje känsla har ett litet frö till ett beteende i sig. Rädsla gör att vi vill fly till exempel, vilket jag kanske sen också gör i den här situationen.
I KBT jobbar vi alltså med att lägga märke till och förstå våra automatiska reaktioner (tankar, känslor och kroppen) och vad vi gör, alltså våra beteenden, när dessa uppkommer!
Att lägga fokus på det vi kan styra över
Vi har nog alla tänkt någon gång att vi skulle vela ha mindre ångest, känna mindre rädsla eller ledsenhet. Problemet är ju bara att om du hade kunnat bestämma dig för att reagera annorlunda så hade du mest troligt redan gjort det. Ofta spenderar vi mycket tid och energi på att försöka “bestämma bort” våra automatiska reaktioner, istället för att fokusera på det vi faktiskt kan styra över i viss mån – våra beteenden.
Hur kan detta hjälpa dig?
I kbt kan du få hjälp att sortera i dina reaktioner och lära känna dig själv bättre för att kunna göra mer hjälpsamma saker i situationer där du utmanas. Du kan också få hjälp att hitta tröst, acceptans och förståelse för ditt mående och dina beteenden. Det handlar alltså inte bara om problemlösning, utan lika mycket om att förstå och lära känna sig själv. Målet är att du ska kunna ta hand om dig själv på bästa sätt utifrån dina förutsättningar!
Oavsett om du behöver stöd i en kris, är nedstämd, stressad, vill ha hjälp att förstå dina egna erfarenheter och förutsättningar bättre eller har fått en diagnostiserad ångestproblematik så kan en väl planerad kbt-behandling vara något för dig!
